Några tankar om sär skrivningar
Vill börja med att påpeka att särskrivningen i rubriken gjordes med flit.
Jag var på stan en sväng idag (fyndade ett par byxor för 90 kr och ett halsband för 79, hjälp inser just nu att halsbandet bara juss å pass kan räknas som fynd - det kostade ju nästan lika myckat som byxorna!) i alla fall så upptäckte jag att det finns gott om orsaker till varför jag, och många med mig (framför allt tänker jag nu på mina kommande elever), särskriver. Jag vet inte hur många butiker som skyltade med "slut rea". Man förstår ju att de egentligen menar slutrea när man komer in i butiken och det är 70% på reapriset.
En affär sålde också "skinn jackor". Ett litet bindestreck hade kunnat rädda skyltförfattaren från detta pinsamma läge.
Vad har ungdomar för chans att lära sig skriva ihop orden om de hänger på stan hela dagarna och där säjls det skinn jackor och lång byxor?
Jag har själv haft väldiga problem med just särskrivningar, och ingen är ju helt perfekt, man kan halka på mellanslagstangenten men man kunde ju åtminsone försöka hålla ihop det som ska hållas ihop.
Dagens citat: "Ja si vettno va månde det bliva?!"
