Softa i solen eller "Why God, why?!"
Idag har jag inte gjort någonting! Eller alltså ingenting nyttigt. Jag och Anna har, efter en redig sovmorgon till följd av utgång igår, suttit i solen.
Men vi kan ju börja på All Star igår. Jag, Anna och Cissi upptäckte en lång rad av ålderstecken är jag rädd. För det första så var det ingen som bad om att få se leg när vi gick in. För det andra så kände vi (nästan) inte igen någon, och de flesta såg ut att vara yngre än oss. Visserligen fanns det ett par 35+are men de var inte många. För det tredje så tyckte vi att det var skönt att de inte spelade så hög musik att hjärtat ändrade rytm. Och för det fjärde och sista så hade vi respektive småbröder på plats för att liksom understryka att vi faktiskt är gamla. Jag vill dock påpeka att gammal är äldst och vi var nog ändå vassast på dansgolvet - åldern till trots!
Ok, över till dagen då. Kvart i tio ringde telefonen och tur var väl det för vem vet annars när jag hade behagat vakna. Alltså, upp vid tio och vid elva gick jag och Anna ut och satte oss i solen. Där satt vi sedan till typ klockan fyra med kortare paus bara för att äta lunch och kleta på lite sex år gammal solskyddsfaktor (bara nummer, säger man nummer?, 7 så jag tog dubbla lager).
Under dessa timmar i solen hann jag bland annat med ett långt och trevligt telefonsamtal med Louise som tillfälligt befinner sig i Sverige, att nästan läsa ut boken som ska diskuteras på mötet på torsdag och sånär somna men precis då kom mamma och pappa hem från sin lilla cykeltur.
Fick lite dåligt samvete över dagens improductivity så när Anna for ut och sprang kunde jag ju inte vara sämre. Tyvärr hade hon tagit min sporttop eftersom hon inte kunde hitta sin så den var jag tvungen att leta fram. Jag hittade den på torkställningen lite så där lagom nytvättad. Men jag tog mig ner till havet och tillbaka och jag lever fortfarande så jag är nöjd.
Då var det dags för dagens utmaning, en låt som jag ofta hör på radio var det visst idag. Här kan man ju välja lite om man vill ta en låt som man är glad att man hör på radio eller om man ska ta en låt som får en att stänga av. Jag har nog ändå bestämt mig för att köra på den positiva linjen och ta en låt som jag är nöjd med att höra på radio (än så länge, jag känner att risken för överdosering är överhängande).
dag 17 – en låt som jag ofta hör på radio är Grenade med Bruno Mars. Ja jag vet det är nästan lite guilty pleasure över den men så är det.
Dagens citat 1: "Va fan står du och säger?! Ska du som är min egen far kalla mig för gammal kärring?!" (Sally) Det är inte lätt att bli gammal.
P.S På tal om att, inte bli gammal men i alla fall fylla år, så har jag lite viktig information till alla som planerar att uppvakta Louise på hennes 25års-dag. Kort av typen "Nu är det bara x år kvar till pension" eller "Halvvägs till 50" kommer inte att uppskattas.
För att inte falla i fällan rekommenderar jag Vänner-avsnittet The one where they all turn 30.
Dagens citat 2: "All you had to do was buy the card!" (Monica)
Men vi kan ju börja på All Star igår. Jag, Anna och Cissi upptäckte en lång rad av ålderstecken är jag rädd. För det första så var det ingen som bad om att få se leg när vi gick in. För det andra så kände vi (nästan) inte igen någon, och de flesta såg ut att vara yngre än oss. Visserligen fanns det ett par 35+are men de var inte många. För det tredje så tyckte vi att det var skönt att de inte spelade så hög musik att hjärtat ändrade rytm. Och för det fjärde och sista så hade vi respektive småbröder på plats för att liksom understryka att vi faktiskt är gamla. Jag vill dock påpeka att gammal är äldst och vi var nog ändå vassast på dansgolvet - åldern till trots!
Ok, över till dagen då. Kvart i tio ringde telefonen och tur var väl det för vem vet annars när jag hade behagat vakna. Alltså, upp vid tio och vid elva gick jag och Anna ut och satte oss i solen. Där satt vi sedan till typ klockan fyra med kortare paus bara för att äta lunch och kleta på lite sex år gammal solskyddsfaktor (bara nummer, säger man nummer?, 7 så jag tog dubbla lager).
Under dessa timmar i solen hann jag bland annat med ett långt och trevligt telefonsamtal med Louise som tillfälligt befinner sig i Sverige, att nästan läsa ut boken som ska diskuteras på mötet på torsdag och sånär somna men precis då kom mamma och pappa hem från sin lilla cykeltur.
Fick lite dåligt samvete över dagens improductivity så när Anna for ut och sprang kunde jag ju inte vara sämre. Tyvärr hade hon tagit min sporttop eftersom hon inte kunde hitta sin så den var jag tvungen att leta fram. Jag hittade den på torkställningen lite så där lagom nytvättad. Men jag tog mig ner till havet och tillbaka och jag lever fortfarande så jag är nöjd.
Då var det dags för dagens utmaning, en låt som jag ofta hör på radio var det visst idag. Här kan man ju välja lite om man vill ta en låt som man är glad att man hör på radio eller om man ska ta en låt som får en att stänga av. Jag har nog ändå bestämt mig för att köra på den positiva linjen och ta en låt som jag är nöjd med att höra på radio (än så länge, jag känner att risken för överdosering är överhängande).
dag 17 – en låt som jag ofta hör på radio är Grenade med Bruno Mars. Ja jag vet det är nästan lite guilty pleasure över den men så är det.
Dagens citat 1: "Va fan står du och säger?! Ska du som är min egen far kalla mig för gammal kärring?!" (Sally) Det är inte lätt att bli gammal.
P.S På tal om att, inte bli gammal men i alla fall fylla år, så har jag lite viktig information till alla som planerar att uppvakta Louise på hennes 25års-dag. Kort av typen "Nu är det bara x år kvar till pension" eller "Halvvägs till 50" kommer inte att uppskattas.
För att inte falla i fällan rekommenderar jag Vänner-avsnittet The one where they all turn 30.
Dagens citat 2: "All you had to do was buy the card!" (Monica)
Kommentarer
Trackback
