Ett tydligt ålderstecken

Demens är ett tydligt tecken på ålder och jag är rädd att jag är drabbad. Tillåt mig exemplifiera med två av dagens incidenter:

1. Skulle på IKSU, inte helt ovanligt. Jag vet inte hur många gånger jag har varit där under årens lopp men idag var första gången jag glömde byta från vanlig BH till sporttopp. Och som om det inte vore illa nog så såg jag sporttoppen på sängen (där jag lagt alla träningskläder medan jag bytte om) och då tänkte jag "hmm, jag fick visst med Annas sporttopp också" och så kastade jag tillbaka den i lådan med träningskläder.

2. Efter ISKU var det dags för kvällsfika, så jag gjorde en limpmacka med salami - gott. Men när den var slut så var jag inte riktigt mätt, jag ville ha en macka till. Döm av min förvåning är jag hittade limpan i kylen.

Om det inte är demens så skulle det kanske kunna vara så att det helt enkelt är fullt - min hjärna är full! I och för sig bra eftersom jag snart är färdigutbildad och det vore ju fint om man inte behövde lära sig något mer efter det. Tyvärr tror jag att det kommer att sjunka undan så fort jag är klar med det där, usäkta språket, förbannade examensarbetet. Romeo hit och Bella dit - jag kommer att skrika om någon ber mig läsa/lyssna/se eller på annat sätt ta till mig någonting som har med Twilight och Romeo och Julia att göra, när det här är över.

Dagens citat: "Jag har börjat märka en del ålderstecken på mig själv på sistone som verkligen skrämmer mig" (Johan Glans)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0